Hemma igen och såå nöjd!

Ojoj, detta var den lerigaste helgen i mannaminne! Undrar om Åtvidabergs fotbollsplaner någonsin blir sig lika igen?

Vi har i alla fall tävlat i två dagar och jag är bara så jäääklars nöjd med min lilla hund och, inte att förglömma; mig själv :)))

Det har regnat konstant och under banvandringen fastnade skorna i gyttjan, det ska tydligen vara så, för att jag ska köra agility bra...;)

Lördagen inleddes med ett Hopp 3-lopp, som flöt på himla bra, dock halkar jag vid nästsista hindret! Benen far iväg och Chili tror att jag skickar henne framåt och sticker iväg FÖRBI sista hindret! Jag kravlar mig tillbaka, lyckas samtidigt vända henne, hon tar nästan sista hindret bakifrån, styr upp, runt och över!! Lycka! Ingen vägran, hon var aldrig nära linjen.

Halkningen puttade ner oss till en 6:e plac, sånt tar ju tiiid, men nästsista sm-nollan är bärgad!

Dagen avslutas i spöregn och en lurig agilitybana, med långa passager förbi en sådär trehundra hinder som INTE ska tas... Vi får till ett riktigt flytigt lopp, aningens "vågigt" men himmel å pannkaka, vi VINNER!! Hur kul var inte det?!

Idag söndag (regn såklart) börjar vi med hopp trean. En rolig bana att springa, men man får inte släppa någonstans! Hinder 2 ska rundas och tas bakifrån, sedan tillbaka till korta tunneln, som ligger som en klockren fälla, mitt i hinder nr ett´s linje... Här får många largehundar problem att göra en fin start! Men jag kallar helt enkelt in Chili, vänder henne framför mina fötter tillbaka mot tvåan, visar ett bakombyte som hon tar skitbra och så är vi iväg! På halva vägen är det en threaddle på 4 hinder och genom ett hörn. Här håller jag sånär på att trycka Chili runt till fel sida om första, hjälp! vilket dock resulterar i en superlinje genom hela rasket!

I vilket fall, vi kör offensivt och slutar tvåa i loppet, cert Hoppchampionat och klara för SM 2008 på hemmaplan! Hurra!

Det avslutande agilityloppet var en riktigt rolig bana att springa, hur många tunnlar som helst! Det först loppet på evigheter, där jag knappt är nervös vid starten. Om man bortser från den lilla detaljen, att jag missar trycka till vid en av tunnelingångarna och fixar en disk... så gör vi ännu ett jättebra lopp! Faktiskt!

Nu ska jag ta hand om vita, skrynkliga fötter, leriga blöta kläder och pussa på hundarna.