Dagens vallningspass.

(Som vanligt, har jag inte vid datorn att göra så här dags... Måste fixa mig inför dagens sessioner, men ville skriva innan jag glömmer vad jag gjort. Minnet e gott men kort...)

Nåväl, Jaffa har haft lite paus från vallningen i några dagar, vi har kört agility istället. Dessutom löper ALLA TRE här hemma nu, gissa om de är, tja, pilska, är väl rätt ord.

Jaffa får serva Chili med påsättning och Ellen hejjar på. URRK.

..................................................
......... 

Idag tog vi dock igång träningen igen, läste på Mickis forum om brorsan Jake, som nu börjar introduceras på visslor och DÅ blir man ju taggad;))

Bestämde mig innan för att PLANERA vad jag ville ha ut av dagens övningar och det fick bli att med fåren i pyttefållan (tre utanför) träna sjyssta, rejäla utgångar med bra djup bakom, samt testa av och träna ordförståelsen av Come Bye och Away. Känns otroligt organiserat att ha en PLAN;))

Chili får egentligen inte valla nu, ska vila sitt bakben från det, men jag behövde hennes hjälp att ta in dem (läs; Trycka in dem) i lilla fållan!

Min klippa, vi hjälptes åt och det gick så bra så:)

Jaffa supertänd, som vanligt. Vi övade en lång stund på små fejkade hämt (hon varvar INTE upp, av att de är i fålla, skönt) med stor fokus på att hjälpa henne få bra avstånd. Åt höger känns hon väldigt fin, av sig självt, avslappnad och med BRA djup! Åt vänster däremot, fick jag experimentera lite... Var ska jag stå och vilket röstläge får ut henne? Vi tog det lugnt och se på tusan, det gick bara bättre å bättre:)

Sedan körde vi hö/vä+time+walk-on på STOR cirkel runt fåren, med mig ståendes stilla, utanför cirkeln. Jag hjälpte till med lite klapp ibland och med små förflyttningar, vid behov. Det gick emellanåt väldigt, väldigt fint, samma avstånd hela vägen, tänkte utåt och OJJ vad hon kämpade med att försöka förstå! Lilla snurpan... ¤ love ¤...

Jag testade på slutet, att inte lägga henne mellan de olika förflyttningarna, alltså från Walk-on direkt gå på hö/vä. Det gick bra med lite stöd ett par ggr, men kändes onödigt svårt. Fast man vill ju testa;))

Efter det hela, tog vi ut dem å Jaffa fick fösa lite å göra ett par korta hämt. Träningen innan hade visst gjort ngt väldigt bra i lilla huvvet (Jaffas alltså!) för hon vinklade så fint ut på de korta flankerna!

Ja, nu sover de gott, hela högen (vi hann med en promenad över ett besvärligt kalhygge åxå, i SKRITT!) och jag kan gå ut i lill-stugan å prata med gastarna med gott samvete;)