Långt ute på alvaret vid Skarpa Alby, mitt i ingenstans, ligger resterna av den övergivna byn Dröstorp.

Det är drygt en halvtimmes promenad ut dit och jag älskar den platsen. Igår tog vi en lite gråmulen walkabout ut, hundarna och jag. Vill ni läsa mer om byns historia och se riktigt proffsiga sommarfoton, föreslår jag ett besök i en annan blogg: Alvarsamt. http://alvarsamt.wordpress.com/2012/06/04/drostorp-en-odeby/

Först en promenad långt ut på alvaret. Där är himlen alltid stor och horisonten långt borta. Så här års är det bitvis blött (Jaffa hittar alltid alla små sjöar) och väldigt tyst...

Sedan liksom bara är den där. Byn, med resterna av fähusen i kalksten, brunsvippen, murar och fägata. De små bostadshusen i trä är bortflyttade sedan länge.

En fönsterglugg i den före detta väggen.

Brunnen:

I riktigt gamla, bevarade öländska djurstallar kan man ännu se dem; Båsavskiljare i form av en kalkstensflisa. Jag är säker på, detta är en sådan:
 

Här finns ask och oxel och även något urgammalt, förvildat frukträd. Runt om är alvaret kargt. Kunde ju inte låta bli att fota lite hundar också...