Jag har varit och kidnappat Pers o Bigittas Z för vallningsläger ett par dagar.

Tänkte blogga lite om varje träningspass, så att husse och matte kan följa sin guldklimps förehavanden på Öland.

Det har ju snöat uschligt ett par dagar nu och kurserna i helgen har jag måst ställa in, det är snöigt och väldigt halt på banan. Som tur är, är det dock absolut vallbart i fårhagen!

Lördag em, pass nr 1. Effektiv tid knappt 15 minuter.

Förutsättningarna var 4 lättflyttade får i oval fålla på ca 13 x 8 meter. Jag ville börja så, med fokus på attityd och se om "Ligg ner" fortfarande satt i minnet. Det är trots allt ingen regelbunden kontakt med djur och därmed blir det ju extra spännande och häftigt varje gång. Lite nyhetens behag sådär och jag känner, att jag är tvungen att peta in en aning lydnad för att "få till det", både jag och Z ska hinna med i huvudet. En egen hund hade i princip sett fåren varje dag, där kan jag jobba mer med enbart känsla och få till en annan vana och ett lugn i hunden.

I vilket fall fick han ha lina på, släpandes i marken och jag introducerade min lilla flärp. Z visade sig riktigt känslig för lite prassel med flärpen -bra! De är INTE hårda i skallen, de här ungarna, så man får vara försiktig med att trycka till för mycket. Bara försktigt markera lite och sedan massor av beröm. Dock vill jag såklart se en reaktion och lite ödmjukhet inför uppgiften.

Z fick prova att röra sig rakt mot djur och gå efter utan att runda. (Svårt, då är linan bra) Liggen satt som smäck, oavsett var jag befann mig. Superbra! Jag använder dock inte liggen när det går fort, som broms, utan försöker lägga i situationer där han ändå är lugn och det faller sig naturligt. Där han speedade upp en aning använde jag istället röst och i förebyggande syfte ibland flärpen. Det fungerade fint. Vi körde en del balans, lite smack och pysch. (Starta rakt mot djur/gå upp i balans) Z tycker det är jobbigt att runda åt höger, så vi testade lite varianter, tills det gick fint att pyscha honom åt höger från ett liggande. Han gjorde det till slut lugnt å fint, om dock tight.

Jag bryr mig inte om att han vill vara aningen nära i detta läge, de är bara (snart) 9 månader och det viktiga är attityd, självförtroende och att skapa förståelse för vad vi människor vill (och inte vill) att de ska göra hos fåren.

Jag ska se om någon kan filma nästa gång. Just nu ligger det iaf fyra bc och sover nöjt.