Jaffa har inte firat sin dag med tårta -hon behöver banta!

Däremot fick hon för första gången på snart 4 månader gå promenad över det vackra Gårdy-alvaret, i sakta mak! Ljuvligt! Idag har vi skickat de sista "lammen" på slakt och imorgon tar vi hem det lilla gäng som inte ska betäckas. De ska bo hos Cilla så länge= Stora ytor att valla på! Vid sjön är nöten borta nu och eftersom vi kommer att låta betäckningsgruppen gå där så länge det går, har vi oändliga ytor att valla på därnere! GUTT!

Qvicka har testat delning för första gången! Ja, dvs JAG pillrade isär fåren medan hon låg så duktigt och passade. Sedan fick jag KÄMPA för att kalla in henne.... ALDRIG är du DUM I HUVVET!! Var hennes kommentar. När jag väl övertygat henne om att komma en gång, gick det lite lättare. Vi gjorde väl så 6-7 ggr fram å tillbaka. Nästa gång blir det lina på!

Kolla den här lilla filmsnutten på Jaffa, 14 veckor å träffar fåren;) Hon var en Stålmus redan då! Full rulle. (Det har ju liksom hållit i sig...)

Gk Vpr EmenEm´s Jaffa fyller 4 år!

Finaste lilla. Gladaste, tokigaste lilla Stålmus! Åh vad jag önskat kunna presenta dig med en tur till fårhagen, men inte än. Inte än. Först måste benet bli bra och nu känns det ju som om vi kan vara på väg åt det hållet...

Du fattas mig så oerhört på turerna med de andra... Och på kursverksamheten... Och hela tiden! Men nu biter vi ihop och kämpar, du och jag! På fyra eller tre ben, förr eller senare står vi vid stolpen igen, jag lovar!

Jaffa är halt idag igen.

Ofattbart helt jävla skithalt. Nu är det 6 fucking veckor sedan det stora bakslaget och för några dagar sedan började hon ÄNTLIGEN använda benet. GÅ på det nerför trappan (ja, lugnt å fint) och även sätta ner det vid sakta trav. Imorse efter morgonkissen, är hon helt blockhalt igen. Vi orkar inte mer snart, varken jag eller Stålmusen. Jag åker till havet å vallar med Chili och Q och gråter hela vägen, för därhemma i sin komposthage ligger en väldigt väldigt ledsen liten hund, som bara inte kan begripa, att hon nu sedan 4 långa månader inte får vara med längre?? Inte komma ut på kvällen å hälsa på valpkursare, inte hjälpa till och springa med agilityelever, inte följa med till FÅREN fastän hon ju tydligt hör att det visslas i hagen på andra sidan vägen...   På måndag ska vi träffa Ole Frykman på läckeby. Kanske kan han bringa lite klarhet i vad som pågår bland skruvar å linor å brosk i benet? Jag är bara så rädd så rädd, att allt man kan säga är "vänta å se" för såhär kan vi bara inte ha det.

Jag har bestämt mig för, att om det inte tänker läka, om det inte finns NÅGON annan utväg, då ryker benet. Hur mycket klarar en liten trebent kropp av att anstränga sig? Att valla? osv osv......

Näää, lite annat snack nu:

Såg i bloggen att vi vid detta laget förra året, var klara med allt höstfårbestyr? I år har vi precis börjat! Bagglammen slaktades igår, styckning på lördag. Nästa vecka tar vi de större tackorna, 5 stycken. Det blir summa 14 nya skinn till våren!  Vi behåller alla fem årslamm (tackorna) att valla på+"storasyster" Lambi. Sex vallfår mao. 7 ska vi släppa baggen till nästa vecka. Det blir en pälsbagge i år, jag har bestämt för mig att han heter Sune.

Qvickas utveckling i fårhagen:

Ja, jag försöker verkligen att skynda långsamt. Tänker så här; eftersom jag aldrig behöver varken bråka med henne, eller liksom pressa henne, så kan vi träna på bäst vi vill. Korta pass, pyttesmå (eller inga) direkta krav, bara hjälpa henne att göra rätt. Och FORT går det! Hon VILL valla och hon VILL förstå! Det jag kan känna är en liten risk, är faktiskt att hon fastnar lite ibland. Om fåren -som baggarna på slutet- är tröööga å trista, så trycker hon inte tillräckligt. Är ju van vid Jaffa-bulldozer... Ja, vi får se vad som händer.

Avslutar med lite bilder som Lina Larsson tagit! (Jag har "piffat" lite)

Chili hjälper till:

Lilla Q och baggarna:

Cillas Leija:

Åååå lilla tokiga Stålmus, när ska du få träffa fåren igen????

En skön helg, mestadels strålande sol och underbart!

Rolig agilitykurs igår och därefter vallning på sjöängarna -det är ju så otroligt vackert därnere! Vilken tur att bästa Cilla o Nonne har mark där! Sedan följde pyssel i lilla bagghagen, Per hjälpte mig att röja under eltråden och jag satte extratrådar å konsoller.

Idag körde vi lydnad i skogen med fortsättningskursen. Ojoj som de kämpade! Jag "tvingade" dem att släppa kopplen och hela promenaden igenom fick de jobba på att hålla tossiga unghundar hos sig -med röst, kropp och om det behövdes, genom att helt enkelt TA i sina hundar. Kopplen är ju inget annat än en livlina, som tillintetgör mycket av den engagerande kommunikationen. Såå enkelt att dra i kopplet för att hindra sin hund och såå svårt, att plötsligt tvingas till andra medel... Men ÅH vad fint det såg ut till slut! exakt NÄR började folk bli rädda för att agera med sina hundar??

Efter det fick lilla Q flytta baggarna till ny hage. Tvingade Per att filma medan vi gick. Haha, det blev lite guppigt emellanåt. Känner dock att jag måste låta Qvicka få lite RIKTIGA jobb nu och nya erfarenheter. Kändes fint!

Här kommer guppeligupp-filmen:

Igår söndag var det KM i vallning på Sydöstra.

Det var ett fantastiskt väder och ca 25 hundar kom till start, allt från VP-hundar till IK-2. ...och så lilla Q och kusin Wille då, yngsta deltagarna som även de gick vp-banan fast med kortare hämt! Wille kom runt och placerade sig banne mig 6a! Grattis Elisabeth å kusinen! 

Tänk... för ganska exakt 10 mån sedan var Jaffa med och åkte direkt efter till Karin Söderberg och parade sig redan samma kväll med Joe... I år kunde hon ju inte vara med, lilla Q fick rycka in. Jag saknade min lilla Stålmus såå igår.  

Fåren var tuffa, de gick i flock om fem varav 3 texel+2 päls. De stora vita var tröööga å tjuriga, de grå snabba i benen som satan om/när de bestämde sig för att dra... Men inget omöjligt alls. Fast svårtsvårt för de flesta att dela, där klev en hel del av banan. Dessutom hade de ett grymt drag tillbaka mot utställningen direkt efter första fösgrinden, bara de kom igenom där så var det många som tappade -de försvann som pilar! Knappt hälften av deltagarna kom runt.

Qvicka är ju såklart inte helt redo än för såna utmaningar och inte för 100 meters hämt, men vi var med för skojs skull och för erfarenheter. Vi gick båda fram till halva hämtavståndet och så här i efterhand tror jag, att det varit bättre att lämna Q vid pinnen å gå fram sjävl. Slungbollseffekten hade nog behövts. Nu fastnade damen på högerhämtet i höjd med Elisabeth som ställde ut. Lyckades flytta henne liiite till, sen började fåren gå och då fick hon helt enkelt fullfölja upptag å framdrivning.

Alltihop blev väldigt lugnt å rakt, även om Q tog galopp därbakom så höll hon igen sig själv. Vi fick en finfin rundning vid stolpen och fortsatte med fösningen. Ett litet tag tänkte bäna vika ut vänster av linjen mot domaren, men Q fångade upp fint. Jag hade en plan, att hålla både Q och mig rejält till höger om fåren, så att jag skulle hinna genskjuta i "hörnet" efter grinden och på så vis skulle hon åxå ligga i draget hela vägen. Planen höll hela vägen fram och genom grinden, Q tog alla korta flanker, time, walk klockrent och där var en långhalsad tacka som sökte flykt hela tiden men aldrig kom till skott, för där var Q. Kände mig duktig!

Men... efter grinden tog det slut. De bara DROG! Skickar Q vänster och hon KÄMPADE men hann aldrig fram. De nådde grindarna och jag fick kalla in  min lilla gulle. Massor med beröm ändå förstås! Jag ttrodde ju fåren var borta, men efterråt fick jag klart för mig att jag kunnat gå upp å hämta tillbakla dem å fortsätta klart... Jaja, vad är väl en bal på slottet?? Det kändes ändå så himla bra, inte ett dugg nervös att hon skulle tappa huvudet å göra ngt dumt i paniken, så skönt! Min fina lilla!

Det blev inget filmat igår, däremot gjorde vi ju samma sak i Blekinge för en månad sedan. Även där stannade hon å balanserade mot utställaren och även där drog fåren efter första grinden. Där blev det lite laos och jag fick springa för att hjälpa henne. Ser ju lite "kul" ut, men åtminstone tappade hon aldrig huvudet och vi redde upp det. Och vi kom runt! Och fixade fållan fast det var första gången! Orutinerat nog, lägger jag henne inte i tid vid fållan för att sedan hålla upp vänster -det blev ett varv runt. Men vi redde upp det fint! Lägger ut en film på detta lilla äventyr här... Helt oredigerat  musiklöst  Vet att det kan va segt. Klicka å vänta...

Zoey: Ok, nu har jag kollat in dem. Nu jäääklar i havet ska de få springa! Nu kommer jag å tar er!

 Men fasen stannar ni för då??? SPRING DÅRÅ!!! Seså! Schas!

Meeeeehhhh.... näääää....

Lilla Q...Qvicka...EmenEm´s Quickfix... 10 månader redan. Hur fasen gick det till??? 

Qvicka har fått en ny lekkamrat... och våra måndagsfrukostar i allsköns ro, blir nog aldrig vad de varit...