Ett par härliga timmar vid sjöbetet!

Chili, Qvicka och så Cillas Leija ¨jag, tog kaffekorgen å våldgästade bäna vid havet. Det är så otroligt vackert därnere. Med Leija nötte vi lite hö/vä och fokuserade massor på att i drivningen (fösa) starta enbart rakt fram å inget annat! Svårtsvårt, tycker damen! Chili fick slarvvalla lite mest för att få ett foto-opp och det gick ju;) Lilla Q tränade vänstervissla. Det sitter snart, tror jag. Hon fick två minipass.

Först ut: Bäna, som helst ville va med å fika tror jag...

    Leija vallar:

      ...och Chili:

    Till sist lilla Q, snart 10 månader...?!

Det är en strålande vacker höstdag ute, jag är ledig hela dagen och kvällen och får inte mycket gjort. Ensamma dagar är sköna ibland, men ger även mycket tankeutrymme... Jag har en klump i halsen, det känns fysiskt svårt att andas och jag kan förbanne mig inte ta mig för NÅGON hundträning utan att börja gråta.

För inne i matrummet, i en jävla komposthage ligger en liten ledsen Stålmus och undrar, varför hon inte får vara med längre... Det är en helt överväldigande sanning, att hon är trasig för resten av livet. Att allt som vi jobbat för och gjort tillsammans, kan vara över. Att inte veta om hon någonsin mer, ska kunna glida på magen över gräs å timjan som en flundra över sandbotten, med blicken stadigt fäst på fåren i fjärran... Att jag högst troligt aldrig mer kommer stå på startlinjen med en luftskällande liten virvelvind runt fötterna... En glad liten lus, som visserligen inte är min största star på banan -men ack sååå lycklig!

När vi tävlade i Karlskrona i somras, tog jag min lilla flock och gick en promenad genom ett underbart skogsparti. Tävlingslarmet försvann i fjärran och kvar var solen, fåglarna, den varma luften och tre lyckliga bordercollie, som lösa och stormande tog sig an klippblock, omkullfallna träd och spännande kullar. Jag vet att jag tänkte på hur underbart fint litet gäng hundar jag har, hur mysigt vi hade det och av ren å skär livslycka hade jag lipiga tårar i ögonen.

Sen gick vi tillbaka och Jaffa å jag satte äntligen tredje nollan i agilityklass 1 på en klurig bana. Uppflyttad! Lycka! Det var hennes sista tävling...

Tänk, jag kan med nöd och näppe minnas det loppet och just den banan -hur underbart det än var, att efter 2 år lyckas...

Däremot, känslan i hjärtat och synen av tre glada bordercollies på skogspromenaden, den känslan kan jag plocka fram ur minnet som vore det alldeles nyss.

Och det säger väl något... om vad som är viktigt.

Vet ni, jag har bara inte kännt för att blogga på länge nu!

Det tar så jäkla mycket energi med stackarsa Jaffas skada och hela jag surrar av känslor, rädlsor, besvikelse å förtvivlan, så jag orkar inte sätta allt på pränt.

Får helt enkelt skriva om något HELT annat! Något världsligt och högst i-landslyxigt: Kära Hugo! Pers nya golfbag och min nya hundtransport, i det större formatet dårå...

Per frågade en dag i augusti: "Tror du det finns någon aktivitet som vi BÅDA kan ägna oss åt, som varken innefattar hundar eller golf??" Ööööööhhhh näääee????

"Dåså, då behöver vi en husbil." Ööööööhhhh vaaaa???

När min karl får för sig något går det fort. Vi for in till Kalmar å tittade på begagnat. Jävlar i havet så mycket pengar de kostar! Jag tittade å klämde å sniffade väldigt noga i varenda en -jag HATAR gammal kvarglömd röklukt! Jag lyckades även sånär låsa in oss i ett par husbilar, jag är inte kompis med deras dörrar...

Sen tittade vi på annonser och det slutade med en tripp till Pukavik och se där; Såklart skulle Per fastna för ett stort as på dryga 7 meter och dessutom, sprillans ny!! (tom plasten på sängarna var kvar.) Ingen gammal röklukt där inte.

Själv var jag ju jäkligt tveksam. Så stor! Kunde inte för mitt liv se mig själv bakom ratten! Och massor med pengar, hur sjutton ska vi ha råd? Men nu blev det så och när jag tittar ut genom fönstret på Hugo (UGO på nummerplåten) som står å sover innanför staketet så känns det heeelt okej, faktiskt! Vi har unnat oss lite i-landslyx! Och dessutom försäkrat oss om att kunna tillbringa lite mer fritid tillsammans: Per spelar golf medan jag tävlar!  Sen får vi väl leva på vatten å knäckebröd, det är det värt. Och ja, jag HAR kört den. Alldeles själv dessutom och det går bra! Be mig inte fickparkera bara!  

Vi hade ett par krav på bilen: Ingen jättebulle med sovloft där fram, stort garage längs bak och två sängar på "längden." Per satte sågen i bilen på en gång och öppnade upp mellan garage å bil, där ska vi montera en riktig gallerlucka, så det blir snyggt. sen byggde han en extra hylla över hundburen i bagaget och på biltema köpte vi en barngrind att delöa av med. Få see om det behövs en fläkt till hundarna nästa sommar. Så hiskeligt dyrt att köra, som vi befarade, har det inte varit. Om man tuffar på i typ 90-100 drar den ca 0.93 Överkomligt!

Ellen har en favvoplats under färd: I duschkabinen!! Inte helt safe, men ändå;) ...och det bästa av allt: Varken Jaffa eller Q blir ett dugg åksjuka! Jippiee!

Garaget nedan:

   Hålet in i "sovrummet". Här ska såklart på en lucka i ram. Där satt tidigare trappan upp till sängarna. (Som förresten är riktigt sköna!)
  Vardagsrum å matplats:

    Köket:

  Toa å dusch, mitt emot varandra.

   Lite finurligt: Man kan stänga toadörren in mot resten av bilen, så har du hela sovavdelningen+dusch å toa för dig själv.

Virus å butiksnytt, Jaffas skada osv...

Sista semesterdagarna nu och särskilt strålande väder har det väl inte varit? Jag har inte bloggat på lääänge nu, har inte haft lust och ork iom inledningen på semestern. Då tänker jag på stackars Jaffas ledbandsskada... Tänker inte orda speciellt om den här, men för alla som undrar hur i hela friden det gick till, kan jag tala om att: det hände inget särskilt!! hundarna var på baksidan, sprang lite (inget våldsamt), hör plötsligt ett litet stön bakom mig, vänder mig om där kommer Jaffa på tre ben???

Tja, så fort kan det gå! Ev har hon "fastnat" med benet i Qvickas slalomallé, eller mot ngt annat, vridit till och poff! Detta hände den 21 juli. Den 26:e opererades hon.

Det inre ledbandet på höger bak, precis över hasleden är av och lagat med implantat. Tre skruvar och linor ska hålla ihop och delvis ersätta det trasiga.

Den 26:e ska vi ta bort stödskenan och ersätta den med kraftigt stödbandage i två veckor. Efter det kommer hon att större delen av vaken tid gå med hasledsskydd och vi börjar försiktigt med rehab. 6 månaders rehab och uppbyggnad väntar. Jag tror jag spyr. (Och Jaffa åxå)

Om hon kan valla och köra agility igen, vet vi väl inte förrän till nästa vår, typ. Många många tårar blir det och desemellan håller vi god min, tänker positivt framåt och kämpar.

Datorhaveri: Min dator är sedan ngn vecka kraschad och befinner sig hos doktorn! Därav ingen hemsidesuppdatering osv osv. Heeeeelt hopplöst!!!

Nytt i hundeributiken!

Tjohoo, fina kastarmar (originalet!) och specialbollar därtill! Chili har inte hunnit än, men som den klyvare av tennisbollar hon är, sla hon såklart få agera testpilot! Oredigerade bilder kommer här. Klicka för större!  Först de långa Ultra- kastarna med gummigrepp (de finns endast i medium), sedan en large (för stora bollar!), small och till sist korta pocketvarianten till ryggsäcken.

Special tennis-bollar i S M och L och Ultra-bollar i gummi som både flyter och studsar som tusan! S M och L

För vattenapportering finns Duckdiver och Sharkfin, som passar i kastarna och ställer sig med tippen uppåt i vattnet =Syns otroligt bra! S M och L.

Och till sist inomhuslek! Rejäla, stora och myyysiga bollar å donuts. Endast large!

  Så har Hole-ee-Roller kommit i 4 storlekar åxå, äntligen!

Först ut, 3 vita fina. Till vänster ett lite mindre, riktigt tjockt babyskinn, 1200 kr.

Till höger ett större, lika tjockt å fint! 1300 kr.

 N

Nedan ett tunnare, men lockigare, större vitt. Superfint! 1300 kr.  Ett klassiskt grått plädskinn med fina lockar! 1500 kr. Troligen redan sålt! 

Nedan: Ett stort långhårigt och ljuvligt grått skinn. För golvet eller i soffan...? 1700 kr

Och så har vi "Stora bruna satan!" Frid över hennes minne. Stort, brunt å långhårigt! 1500 kr.

Till sist ett lite mindre grått, tjockt skinn. Tyvärr slaktskadat! 1000 kr.

Fredag 1 juli...

...var Fanny Gott här å höll kurs i hoppteknik. Väldigt bra att både få se/göra och höra. Även se det hela i ett större perspektiv och riktigt förstå, hur det hela införlivas i agilityutbildningen av en hund. Retar mig på att jag har en kunskapslucka där... Men oj så spännande att få börja med något nytt. Qvicka blir ju först ut att tränas i hoppteknik från grunden. Chili löser alla uppgifter så otroligt bra, Jaffa har emellanåt väldigt svårt! Speciellt i bendwork, ujuj så knepigt, säger Jaffis...

Hoppas att vi kan köra en uppföljare till senhösten! Här kommer lite bilder från den varma och sköna dagen!

                              Jaffa, den lilla apan, ställde in sig hos extrahandler Per och Godis-Sabina;)  

Man tar liksom inte miste på, när Qvicka är uttråkad. Men sitta å rulla "tummarna" ligger inte för damen. Leker ingen med mig, så hittar jag på nåt alldeles själv, är hennes paroll. Om ni undrar över den stora konen... Den betyder helt enkelt: Kursare, akta er för Q´s nygrävda hål, Anja vill inte behöva betala skadestånd för brutna ben.

   En härlig midsommar med massor av god mat å goa vänner, önskar jag mina kunder å kompisar!!! Själv firar jag hemma, med hundarna å syrran, idag. Ikväll kommer A-L till Bläsinge med tre jyckar å lammstek i skivor, som ska på grillen! Mums!!

Lagom till helgen har även honungsrosorna slagit ut och bäddar in hela trädgården å huset med doft. Tidiga morgnar nästan storknar man, när man kommer ut på trappen...

Avslutar med film på lilla Q, 6 månader, som har börjat att känna på fåren.